Nu är jag här!

Hej och hå... nu är jag framme i taipei och går numera på Fu Jen Catholic University vars textiledepartment är väl ansedd och känd för att vara mycket bra i hela taiwan. Feels good!! =)
Flygresan gick jätte bra, sov inte ett endaste skvatt dock. Före påstigning snackade jag och johanna om de värsta platserna på planet, att hamna vid en nödutgång (visserligen mycket benutrymme men tänk på ansvaret och möjligheten att göra nått dumt när man går i sömne eller nått...) och vid toaletterna. Vi hamnade preics vid båda ställena.... så en jävla massa spring hela resan och extremt kyliga drag från nödutgången! men det va fan gött med extra benutrymme! Satt bredvid en norrman som skulle ner till sin flickvän i thailand...
en del av er vet kanske hur mycket jag hade sett fram emot att får sitta på planet och kolla på film på de små fina datorskärmarna som sitter på sätena framför en?! shit vad jag såg fram emot det!! det perfekta i min dröm va också om dom sände sex and the cty filmen eftersom vi va fem tjejer som reste ihop!! En sak gick i uppfyllelse i alla fall! filmen sändes ch jag satt och skrattade och grät om vartannat =) meeeeen inga små fina datorskärmar i stolarna framför...... alltså!! Thai airways är inte så lyxiga som ryktet säger... istället blev det en filmduk i mitten av planet och dels hade vi en massa mammor med småungar (toakö) som stod och pratade med varandra på vår benutrymmesplats precis framför oss hela tiden ändå så det va inte ofta man hade full sikt av duken... Myyy god! kunde det alltså bli mer besvikelse över resan?? så egentligen kanske den inte va så bra, men JO! det va den ändå!!
På flygplatsen blev vi hämtade av vår nany eller babysitter om man hellre vill kalla henne så. vi har fått höra båda. och vi 21 till 25 åringar är the kids! Great huh??! Men det va helt perfekt! hon är jätte snäll och tar så bra hand om oss =) vi fick direkt vars ett kort med våra uppgifter på. hon hade skrivit vårt namn och vår adress på kinesiska och information om var vi bodde. Man måste nämligen ha ett sånnt litet kort i taipei om man ska klara sig här för INGEN kan engelska... så vi kommer väl fixa ordentliga visitkort snart så att vi kan läma dom till alla taxichauförer och säga att hit vill vi! We are totaly lost annars!!
Under dagen blev vi inskrivna, inflyttade och tilldelade vars ett kinesiskt namn!! jag heter numera Kau Kaching (med reservation för ändring... kommer inte ihåg exakt..) men så coolt! mitt efternamn är Kau och mitt förnamna är Kaching.
Med det tänkte jag avsluta för jag är på väg till frukost med vår nany och min mage skriker av hunger... Men överlah är allt bra och visst längtar jag hem men samtidigt är det så otroligt spännande och häftigt så jag knappt har tid med det ;o)
talk to ya soon!! Många kramar och slängpussar :o)